Lagfart är ett skriftligt bevis på vem som äger en fastighet. Av lagfarten framgår vem som äger en fastighet och hur stor andel av fastigheten som ägaren är ägare till. T ex är det möjligt för två personer att gemensamt äga en fastighet och att äga 50 procent vardera.
Lagfarter hanteras av Lantmäteriet där det finns en särskild avdelning benämnd Lantmäteriet Fastighetsinskrivning som hanterar lagfartsärenden. Köper du en fastighet är du skyldig att söka lagfart senast inom tre månader från förvärvet. Att söka lagfart innebär i praktiken att du begär att Lantmäteriet ändrar uppgifterna i fastighetsregistret om vem som är ägare till fastigheten.
En lagfart kommer framförallt till användning när du t ex ska ansöka om ett banklån och du ska använda en fastighet som säkerhet för lånet. Banker och andra kreditgivare kräver i princip alltid att du lämnar in en kopia av lagfarten för den fastighet som ska utgöra säkerhet för lånet.
Vanliga frågor om lagfart
Lagfart är ett bevis på vem som äger en fastighet. Av en lagfart framgår bl a vem som äger en viss fastighet. Finns det flera ägare till fastigheten framgår det av lagfarten hur stor ägarandel var och en av de olika ägarna har. Av lagfarten framgår även när köparen köpte fastigheten.
Först och främst behöver du en lagfart på grund av att du enligt lag är skyldig att söka lagfart när du köpt eller fått en fastighet. Därutöver behöver du en lagfart om du ska ansökan om lån och din fastighet ska stå som säkerhet för ditt lån.
Du vänder dig till Lantmäteriet om du vill få lagfart på din fastighet. Lantmäteriet har en särskild avdelning, benämnd Lantmäteriet Fastighetsinskrivning, som hanterar fastighetsregistret. Det är ett statligt register i vilket alla landets fastigheter och vem som äger respektive fastighet finns antecknade.