Tomträtt innebär besittningsrätt till mark. Du äger inte marken, utan hyr den under en begränsad tid. Den som har tomträtt kallas för besittningshavare. Du betalar en avgift för att ha tomträtten och avgiften kallas för tomträttsavgäld. Vem du betalar tomträttsavgälden till beror på vem som äger marken.
Det är oftast kommunen som äger marken du har tomträtt på. Hur länge du har tomträtt regleras i det avtal som skrivs när rätten börjar. Oftast har man tomträtt under en längre tidsperiod, ofta 60 år. Hur mycket man ska betala i tomträttsavgift regleras ofta i längre avtal, men kan ändras.
Din tomträttsavgäld bestäms utifrån vilket taxeringsvärde marken har. Därmed kan avgiften höjas när taxeringsvärdet höjs. Man kan alltså riskera att få en kraftigt höjd boendekostnad, vilket är viktigt att ta med i beräkningen. Ibland kan man friköpa sin tomt, eller köpa en redan friköpt tomt, för att undvika denna avgift.
Vanliga frågor om tomträtt
Tomträtt är en gammal lag som funnits i över 100 år i Sverige. Syftet med lagen när den infördes var att ge fler människor möjlighet att skaffa ett hus. De som inte hade råd att köpa en tomt kunde då hyra den av kommunen de bodde i.
Man kan tyvärr inte skyddas mot en hög höjning av tomträttsavgälden. Detta är ett av problemen med tomträtt. När taxeringsvärdet stiger kan tomträttsavgiften chockhöjs, något som gör att husägare måste lämna sitt hem. Detta är inget kommuner tar hänsyn till och inget som regleras i lagen.
Man har ingen laglig rätt att friköpa den mark man har tomträtt på. Alla kommuner erbjuder dock friköp av de marker som hyrs ut. Att friköpa en tomt är däremot relativt dyrt då taxeringsvärdena stiger allt mer. Därför kan man begränsas av sin ekonomi.