Det finns två typer av stämpelskatt. Den ena är en skatt man enligt lag måste betala vid köp av fast egendom. Med fast egendom menas en fastighet eller tomträtt. Köparen måste ansöka om lagfart, det vill säga bli registrerad som ny ägare, vid ett köp av fast egendom. För att få lagfart måste en stämpelskatt betalas.
Den andra typen av stämpelskatt ska betalas när man tar ut en inteckning, ett så kallat pantbrev, i en fastighet. Pantbrevet fungerar som säkerhet vid ett lån. Det innebär att man pantsätter en del av fastigheten med ett visst belopp, och att långivaren kan kräva försäljning av fastigheten om man inte kan betala räntan på lånet.
Om man köper en bostadsrätt behöver man inte betala stämpelskatt. Det beror på att man endast köper en andel i bostadsföreningen och därför inte heller behöver ansöka om lagfart. Det är nämligen bostadsföreningen som äger själva lägenheten. Det går inte heller att ta ut pantbrev på en bostadsrätt, endast på en fastighet.
Vanliga frågor om stämpelskatt
Stämpelskatten för privatpersoner vid köp av fast egendom är 1,5 % av köpeskillingen. Men om taxeringsvärdet är högre beräknas stämpelskatten på den istället. För juridiska personer, t ex företag, är stämpelskatten 4,5 %. Till summan kommer Lantmäteriets expeditionsavgift. Stämpelskatten vid inteckning är något högre, 2 % av beloppet plus expeditionsavgift.
Inte alltid. Om man fått en egendom i arv behöver man inte betala stämpelskatt. Samma sak gäller vid bodelning. Men om man fått en egendom i gåva gäller andra regler, beroende på om man övertar lån eller har betalat ersättning för gåvan. Om ersättningen överstiger 85 % av taxeringsvärdet ska man betala stämpelskatt.
När man köper en fastighet eller tomträtt ska man ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. I samband med registreringen betalar man stämpelskatt. Ansökan om lagfart ska ske inom tre månader efter att man köpt en fast egendom. Vanligtvis hjälper en mäklare till med ansökningen, men den kan också göras på Lantmäteriets hemsida.