Skuldkvotstaket infördes 2015 och är ett försök från regeringens håll att hårdare reglera bostadsmarknaden och undvika att folk belånar sig på en högre nivå än vad de klarar av. Ofta har bankerna också ett eget skuldkvotstak som reglerar hur mycket de går med på att låna ut till en person utifrån dennes inkomst.
Det statligt reglerade skuldkvotstaket säger att den som har ett lån på över 4,5 gånger årsinkomsten behöver amortera mer på sin bostad än den som inte har det. Hur mycket du behöver amortera beror också på hur hög belåningsgrad du har. Alltså hur mycket av din bostads värde som är belånat.
Har du en skuldkvot över 4,5 och ett bolån som motsvarar 70-85 % av bostadens värde behöver du amortera minst 3 % årligen. Även om du har en låg belåningsgrad, under 50 %, men har en hög skuldkvot så behöver du amortera. I det fallet är dock kravet bara en procent av bostadens värde.
Vanliga frågor om skuldkvotstak
Det finns egentligen två olika skuldkvotstak. Det ena är lagstyrt och avgör hur mycket du måste amortera. Sedan har bankerna oftast ett internt tak för hur mycket de lånar ut. Det skuldkvotstaket är i de allra flesta fall mer flexibelt och högre än 4,5 gånger årsinkomsten.
Skuldkvoten påverkar inte nödvändigtvis din ränta. Villkoren styrs dels av riksbankens styrränta, och dels av hur pass bra du förhandlar med banken. Generellt kan sägas att ju mer pengar du kan lägga in kontant, desto bättre är din möjlighet att få ner räntan. Du är helt enkelt en mindre riskfylld kund.
Du räknar ut din skuldkvot genom att dela det du har i bolån med din årsinkomst. Om du har bolån på 1 000 000 och en årsinkomst på 250 000 blir din skuldkvot 4. För att få fram din totala skuldkvot adderar du eventuella billån, studielån med mera med bostadslånet.