När en hyresvärd och en hyresgäst har ingått avtal om att hyresgästen ska få uppehälle i en bostad, ska en hyra sättas. Om hyran inte är fastställd enligt lag eller kommunala regler, så får en hyresvärd själv bestämma vilken prisnivå hyran ska befinna sig på med mera.
I hyran kan många faktorer ingå såsom el, vatten, värme, försäkringar och så vidare. Bägge parter brukar uppskatta så lite pappersarbete som möjligt , varför en fast avgift per månad är att föredra. På så sätt kan även hyresgästen upptäcka prishöjningar som inte är motiverade eller som kommer med kort varsel (exempelvis att elen blivit dyrare).
Hyran för korttidskontrakt kan vara lägre, men å andra sidan innebär korttidskontrakt en större otrygghet för hyresgästen, som prompt måste leta efter en ny bostad om vederbörande måste lämna sin nuvarande bostad. Hyran kan sättas individuellt eller utifrån vad som verkar mest skäligt oaktat hyrestagarens inkomst. Hyran kan sättas uteslutande av fastighetsägaren eller i samförstånd med andra.
Vanliga frågor om marknadshyra
Hyrestagaren får vara under 18 år, men då ska en borgenär finnas samt rimliga skäl för att vederbörande ska få bo där ensam (såsom gymnasiestudier på annan ort än föräldraorten). När det gäller privata hyresvärdar har de rätt att avböja intresseanmälningar från vem som helst, även unga.
Som privatperson får du en helt annan valfrihet i och med marknadshyra. Du kan fritt välja och vraka bland fastighetsägare med olika bestånd. Dessutom kan du ana dig till vilket klientel du kommer ha som grannar, då de betalar ungefär lika mycket för sitt uppehälle som du.
Ockerhyror och andra oskäliga avgifter förekommer hos privata fastighetsägare. Du får också en mindre trygghet i att fastighetsägaren främst vill tjäna pengar medan kommunala fastighetsbolag kämpar för allmännyttan. Med marknadshyra vet du inte heller alltid vad hyran blir förrän fastighetsägaren visar sitt intresse, vilket kan vara tidskrävande.