När det är dags att finansiera ett hus eller bostadsrätt brukar en person ansöka om ett så kallat bostadslån. För detta lån betalar låntagaren en boränta eller bolåneränta. Kortfattat är denna ränta den avgift som långivaren kräver för att låna ut sina pengar till låntagaren. I stort sett finns det två typer av räntor: Bunden och rörlig.
Med en bunden ränta menas det att låntagaren binder upp sin boränta. Oftast är det från ett år, men det kan även nå uppemot tio år. Fördelen är att både bindningstiden och räntan är låst. Detta innebär att räntan inte kan höjas under tiden. Nackdelen är att låntagarens ränta inte blir billigare om ränteläget sjunker.
En rörlig ränta betyder att bolåneräntan är bunden på tre månader. Överlag är dessa räntor billigare över tid. Fördelen är att om ränteläget sjunker fördelaktigt, så får låntagaren en låg ränta. Däremot är den främsta nackdelen att det blir svårare att beräkna månadskostnaden på bostadslånet eftersom räntekostnaderna kan variera för varje månad.
Vanliga frågor om bolåneränta
En låntagare har alltid utrymme att förhandla om bolåneräntan eftersom bankerna har möjlighet att styra över räntorna. En grundregel är att använda bankernas listräntor vid förhandlingen. Men det bästa sättet är även att jämföra olika långivare då banker konkurrerar genom bolåneräntor för att attrahera nya kunder.
Det är lag sedan 1 juni 2015 i Sverige att alla långivare måste redovisa en snittränta. Detta syftar på en ränta som presenterar vad bankens existerande kunder i snitt betalar för ränta för sina bolån. Denna ränta ligger oftast under listräntan och är därför en bra utgångspunkt när en person förhandlar om sin bolåneränta.
Per dagens datum så är det möjligt för privatpersoner att göra avdrag i Sverige för räntekostnaderna för ett lån. Att utnyttja detta i deklarationen ger en låntagaren en rabatt på 30 % på räntekostnader. I skrivande stund gäller det till 100 000 kronor och därefter ändras avdraget till 21%.