Arrende är en form av nyttjanderätt som är mycket vanligt förekommande och har en lång tradition i Sverige. Parterna i ett arrende brukar benämnas för jordägare och arrendator. Enkelt förklarat är jordägaren den person eller det företag som äger ett visst område mark och som därefter hyr ut detta till arrendatorn.
Det finns ett antal olika typer av arrenden. Vissa arrenden är avsedda för näringsverksamhet medan andra arrenden framförallt är avsedda för privatpersoner. Generellt brukar man dela upp arrenden i följande fyra arrendetyper:
- Jordbruksarrende
- Bostadsarrende
- Anläggningsarrende
- Lägenhetsarrende.
Den vanligaste formen av arrende för privatpersoner är bostadsarrende.
För att det ska vara ett bostadsarrende måste arrendatorn vara en fysisk person. Ett företag kan därför inte vara arrendator i ett bostadsarrende. Vanligtvis används bostadsarrenden vid upplåtande av nyttjanderätt avseende fritidsbostäder som t ex sommarstugor och liknande. Men det förekommer även att bostadsarrende används vid upplåtelse av nyttjanderätt för permanent boende.
Vanliga frågor om arrende
Jordbruksarrende är den vanligaste typen av arrende och har använts sedan medeltiden inom jordbruket. Uträkningar visar att nästan hälften av all mark som används för jordbruk arrenderas i form av jordbruksarrende. Jordbruksarrenden har därför en mycket stor betydelse för Sveriges ekonomi och vårt allmänna välstånd.
Ja, det är möjligt att skriva ett avtal om bostadsarrende som gäller under arrendatorns livstid. Enligt reglerna i jordabalken måste ett avtal om bostadsarrende ingås på bestämd och minst fem år alternativt att avtalet ingås för arrendatorns livstid. Dvs avtalet gäller till dess att arrendatorn avlider.
Ja, ett avtal om bostadsarrende kan vara muntligt om det ingåtts före den 1 juni 1968. Men detta är den enda situation när ett avtal om bostadsarrende kan vara muntligt. Har avtalet träffats efter den 1 juni 1968 måste det vara upprättat i skrift för att vara gällande.